|
|
All form av paddling där lufttemperaturen är under tio plusgrader, räknar vi som vinterpaddling. Då behövs större försiktighet och mer utrustning än övrig paddelsäsong. Tiden i vattnet vid eventuell kapsejsning kortas betydligt. Det luriga är att på dom minuterna du har på dig så sjunker din fysiska och mentala kapacitet ännu snabbare. Bara efter ett par misslyckade försök att komma i kajaken blir du så trött och uppgiven att du kanske inte kommer upp alls. Var uppmärksam på nedisning av däck och fribord. (har du en glasfiberkajak, minskar nedisningsrisken om den är välvaxad). Om nedisning börjat, kan den accelerera oväntat snabbt, särskilt vid paddling i motsjö. Kajaken blir tung och svårbalanserad, dyker allt djupare i vågorna. Det säkraste är att genast paddla med vinden och uppsöka land. Kläder: Absolut det bästa att ha på sig är en ventilerande torrdräkt, men det är också det dyraste. Det är tjockleken på det inre lagret som avgör hur länge du kan ligga i vattnet. Som utvecklingen går med olika produkter kanske vi kan se en torrdräkt som hamnar på en mer överkomlig prisnivå inom kort. Våtdräkt år det näst bästa, men kan bli obehaglig att ha på sig och obehaglig att ta av sig i kyla. Tiden i vattnet är dock ganska lika med torrdräkten. Om man nu inte har denna utrustning kan man sträva efter några viktiga punkter.
Det viktigaste att tänka på är att minimera vattengenomstömningen runt kroppen. Det vatten som tränger in bör helst tränga in så långsamt som möjligt, och gärna stanna där. Då undviker man köldchock (torrdrunkning) och bromsar nedkylningen.
Räddningstekniker: Om ni är fler än två använder ni dom vanliga kompisräddningarna, dock utan tömmning av kajak i vattnet. Se hellre till att personen kommer ur vattnet så fort som möjligt. Tömma kajaken kan ni göra sen med handpump. Strunta i att simma efter paddeln om ni har tappat kontrollen på den. Avänd reservpaddeln istället och hämta 1:a paddeln senare. Om du är ensam, se till att du behärskar eskimåsvängen och re-entry till fullo. Flottöruppgång är en mycket osäker räddning i kallt vatten. Behärskar du inte rollen minskar du dina chanser att klara dig betydligt. Det är kort om tid och du blir trött fort.
Hypotermi-nedkylning: När kroppen avkyls upplever man att man klarar det förvånansvärt bra. När händerna börjar bli som "tumvantar" blir det svårt att hålla i något, och händerna gör inte som man vill. Man börjar bli lite frustrerad. Utan att man märker det blir man mer och mer apatisk och det blir svårt att motivera sig till att göra någonting. Man behöver någon som agerar och tänker för sig. När man till slut har fått någon som kapsejsat upp på land är det viktigt att byta kläder omedelbart. Personen behöver hjälp med det. Sedan är det viktigt att resten av uppvärmningen inte går för fort, det blir oerhört smärtsamt. Se hellre till att gå med personen litegrann så att blodcirkulationen är igång. Slå upp tältet eller se till att ni befinner er i lä. Har nedkylningen blivit så kraftig att han/hon nästan är okontaktbar (legat i vattnet i en halvtimma eller längre) är det sjöräddningen som gäller och uppvärmning på sjukhus. Faller kroppstemperaturen för mycket dör man vanligtvis av hjärtflimmer. Känner ni er osäkra på hur ni skall agera så ring 112 och få råd.
Utrustning i minusgrader: Problem som är vanliga är att roder och skäddavajrar lätt fryser fast. Kyla i fingrarna när du går i och ur är ofta problematiskt, minimera genom att byta snabbt till lätta tumvantar. Du värmer upp händerna fortare i tumvantar än i handskar. Se till att din utrustning inte är för "pillig" så att du måste ta av vantarna hela tiden. Byt kläder snabbt när du går ur kajaken,undvik att
"stå ut" med paddelkläderna. Nerkylningen är svår
att hämta upp igen. Ta med en ficklampa, man vet aldrig vad som händer och dagarna är korta.
Övernattning i minusgrader:
Övrig utrustning:
Paddelstrategi:
Iskunskap:
|